Blixtar och dunder.

Usch o fy! Egentligen är jag inte speciellt åskrädd, men det här! Det small i ett och man såg inget mer än en mörkgrå regnridå med blixtar som gick på tvärsan hela tiden. Överallt! Stackars hästar! De  hade antagligen tagit skydd undan regnet i utestallet. Verkade ganska lugna i början av eländet, trots allt. Nu har vi äntligen fått igång bredbandet. Skönt. Återstår tre körda digitalboxar och en styck trasig TV. Trist. Verkligen. Och bilden kommer från sxc

Jag hoppas..

..alla som fyller år idag får en riktigt härlig dag!
 Grattis, grattis!

En järnsko

Att få till en hästsko av bara en järnbit. Och så lätt det såg ut. Fascinerande! Vi höll nästan på att missa middagen, far och jag.

Först in i den heta ässjan så det går att forma järnet.

Nu syns det nästan vad det ska bli. 

Stämpelhammare - heter den här, sa Stina. Den använde hon till spåret där sömmen ska sitta.

Och här blir det sömhål.

Nästan klar!

Jag kommer ihåg att vi fick prova på att smida när jag gick i skolan. Skulle tro det var i sjuan eller åttan. Och jag vet precis vad som händer om man låter järnbiten ligga för länge inne i ässjan. Det blir ingen järnbit kvar! Det blev det här.

Iakttagen.

De var på sin vakt. Oskar 1 och 2,  liksom Beata. Vi har haft dem boende på tomten -läs gödselstacken- i flera år. Klart de tyckte det blev jobbigt när jag började rota i den. De påminde nästan om surikater med huvudena rätt upp, spejande åt alla håll. Eller om den jobbiga hackspetten som dyker upp precis överallt på Kalle Ankas jul. Tyvärr hade jag inte tillgång till telet så det är ingen närbild precis. Det här är iallafall någon Oskar.
Hursomhelst, nu är all skit utkörd och nerfräst och alla bön- och ärtfrön är sådda. Nu är det bara att vänta på allt ogräs

Gick till grannen för att fota Ida o Ivan. (Javisst är det lammisar. Ras: Roslagsfår) Det fotouppdraget blev oxå en flopp. Får återkomma när de kan skutta ut i hagen.

Däremot såg jag och blev lovad en bellisplanta. En del var på rymmen från rabatten så de riskerar att bli snaggade. Söta!

Ida och Ivan.

Jag vill odla morötter, dill, fänkål och annat gott där jorden är som finast. Alltså håller jag på som bäst att flytta perennerna till en ny 'bostad'. Där började jag med att lägga ut tidningar för några år sedan för att kväva ogräset. Mest nässlor. I våras, eller föralldel, tidigare i våras, vräkte jag på jättefin gammal hästgödsel. Säkert 4-5 år gammal. Den ser ut som svart smör nästan. Hoppas verkligen växterna blir glada och belönar oss med de vackraste blommor!
Och hjälp får jag. Matte krafsar säkert efter mask! Aha, då gör vi det också, säger hönsen. Så nu har beståndet av bl a pak choi och broccoli krympt betydligt. Tur det finns fler frön. Och nät att lägga över.
Grannen har fått smått! Igår. Kul, kul! En Ida och en Ivan. Måste försöka ta några kort på dem så ni får se.

Åtteflicker och annat i maj månad

När min mamma var liten fick hon åtteflicker till fikat ibland. Och visst, med litet fantasi ser de nästan ut som åttor, bullarna som hennes mormor, i Tjällmo, bakade.Mamma bodde i Mjölby och ibland fick de åka med morbror Alvar till mormor långt borta i Tjällmo. 80km i timmen körde han. Tänk om mamma vetat att hennes framtida dotter skulle bosätta sig i ett av husen de susade förbi. Vilken tanke! Undrar förresten om inte Morbror Alvar var litet av en idol för mamma. Litet äventyrlig, var han. Födde upp blåräv i Vingåker. Och hade bil. Han gifte sig aldrig och fick inga barn. Vad jag vet.

Maj låter som vår. Njuta av allt i lugn o ro. Ack vad man bedrar sig. men nu är det ju föralldel inga föräldramöten och utvecklingssamtal. Den tiden spar man. Förr sprang man på så´nt varenda dag i maj, nästan. 

Ibland funderar jag på hur det skulle vara att bara ha en jordplätt stor som ett normalt sovrum. Inga djur. Plastblommor. Men, nej, det vill jag inte. Men man kan ta ledigt ett par da´r, kanske. Eller ett par timmar. Det gjorde jag i fredags. Vi åkte till Skänninge och tittade på träningen inför SM och NM i hästplöjning. Maffigt.

På bilden Roland Wirenborg, lärare på naturbruksgymnasiet på Kvinnersta, med hästarna Balder och Hedar (nordsvenska brukshästar).

Till slut bara måste jag visa de söta penséerna jag fått av Sara.

Nu tror jag absolut att jag tar en paus under vecka 20. Tiden räcker inte.

Men vi ses senare!

vårbrukardag

Snavlunda Hembygdsförening anordnade, tillsammans med Föreningen Nordsvenska Hästen i Örebro, en vårbrukardag i lördags.

 Potatisen lades dit med handkraft och sedan kördes fårorna igen med hästkraft.

                                              Här nedan sår man. Jag tror kusken heter Sara Ring

De som ville kunde åka med på en tur runt hembygdsgården. Och här heter kusken Lars Eriksson

Trevligt!

Bara underbart.

Våra körsbärsträd brukar börja blomma så smått samtidigt som göken är här igen. Men i år var det inte riktigt som vanligt. Det gör inte ett dugg, bara det inte är så kallt att det inte blir bär. Körsbär är bland det godaste, tycker jag, så det vore ju sorgligt att missa.

 Och nu får tomatplantorna komma ut i friska luften igen. De har varit instängda nu i flera da´r. Det skulle vara trist om de frös ihjäl när man månat om dem så länge.

Småttingar

Nu vill de snart komma ut, mina tagetesbarn.Just nu kör jag på hur mycket brunnen hästskit som helst på rabatter o grönsaksland. Det är lagom jobb i den här kylan. Det är ingen risk att man sitter stilla och njuter av våren.

Självbild

Ja, ibland är det svårt att veta om man är en stor katt eller fortfarande en liten unge. Det gick ändå, till slut, att knöla sig ner! Katten heter Hampus och hör hemma hos grannen.

Nu då.

 Det var inte alldeles enkelt att hämta pinnar till elden med den jättestora skottkärran. Men vad gör det?

 Vi hade inga småkorvar men varm korv blev det garanterat. Räckte både till barn, hund och farfar.

Undrar vad de egentligen pysslar med. Det ser ut som om hela flocken ylar. Ja, iallafall hunden. Och större eld blev det inte.

Nu har jag litet tid över!

Men egentligen är det ju just nu man ska passa på att njuta av allt som händer. Inte stressa omkring och göra allt på en gång. Vi har trots allt hunnit med att göra en snabbvisit på Öland, fira påsk med sedvanligt äggletande i skogen och även elda Valborgsbrasa. Storlek mindre. Någon var ändå ganska nöjd.
Vad är det här nu då? Varför kan jag inte få in bilderna? Äsch, jag gör ett nytt inlägg då. För tredje gången! Grr!
Jag återkommer...

Övervintrade och i ganska bra skick.

Titta vilka samlingar biet har på benet! Vad de sliter och släpar.

Nu har jag provat..

..ett nytt recept. Någon trodde att jag hade bakat saffransbullar. Receptet hittade jag i Ica-kuriren. Nästa gång tar jag mindre morötter och mera salt. Kanske slänger i ett ägg oxå.http://www.icakuriren.se/mat-dryck/recept/morotsfrallor-med-valnötskärnor/

Vitsippor, vitsippor!

Jag är visst vårfixerad. Är det så underligt då efter vintrarna vi haft? Vi har blåsippor och så hittade vi några stackars vitsippor när vi var ute med hästarna. Nu finns det hopp!

Stackars Ceasar..

Matte säger att jag MÅSTE gå i vattnet. Jag förstår inte varför men det är väl lika bra då.

Saltrummet i Motala

Bettan! Jag önskar dig all lycka! Kolla gärna hur fint hon har fått till det. Tyvärr hade jag inte kameran med, men det går ju bra så här oxå. http://www.saltrummetimotala.se/

Äntligen

Det är så underbart! Äntligen sitter han högst upp i stora granen och sjunger. För mig är det då våren är här på riktigt. Jag älskar att påta i landen på våren när koltrasten håller konsert.
Någon påpekade att granen borde tas ner för att dels ge plats åt ny växtlighet, dels för att trädet inte blir bättre än nu. Dvs granar tål tydligen inte "lagring på rot" på samma vis som ex. tallar. Har vi hjärta att lyssna på sådant? Nix, inte just nu iallafall när han förgyller luftrummet för oss under kommande ljumma vårkvällar.

Snödroppar - på riktigt

De är riktiga tuffingar som står ut med det mesta. Och verkar trivas överallt. Jag vet att de börjar bli gamla nyheter, men för mig som bor i en kallare zon är det fortfarande lika härligt att se dem. Även om vintern fortfarande motarbetar våren.

Det blåser

och jag tycker definitivt inte om blåst! Enda fördelen är väl att snön försvinner fortare så man kan gå ut och göra rännor. Jag gillar att göra rännor för smältvattnet. Det känns som om vintern rinner iväg och låter våren komma istället. Härligt!

Motala Expo

Åkte dit en sväng och träffade på flera bekanta. För att inte säga vänner. Bl a Agneta Larsson på Idea Resurs.

På hemvägen passerade jag hagen mitt emot Kristbergs kyrka och, visst, det ÄR ganska vackert när solen kastar trädskuggor på snön.

Vinter igen

Usch! Nu är jag riktigt trött på snö.

Tur det finns sådant som ger en liten vink om vad som komma skall!

Välkommen!

Här kommer jag att dela med mig av det underbara med att bo där vi bor (och det  mindre underbara).  Några bilder från bullbak. Vackra blommor. Hönsbilder. Kort sagt: små tankar om livet i och omkring vårt hem på landet.

Välkommen!